Ska du varmförzinka och känner dig osäker på om det är rätt val? Det finns en rad faktorer som påverkar processen av varmförzinkning, både för att få till det förväntade slutresultatet och för att få till den bästa produktionsgången.

Vi hänvisar ofta till gällande branschstandarder och normer vilket kan vara nog så knepigt att sätta sig in i. Det är vi helt medvetna om och därför vill vi åtminstone peka på 5 punkter som kan vara viktiga att ha koll på och som är till stor nytta även för oss.

1.  Finns det rör eller hålrum med innesluten luft?
   Det kan innebära explosionsrisk om luften inte kan försvinna vid doppningen.
2. Har du stål som är lämpligt att varmförzinka?
   Det finns olika kvaliteter och det är framför allt kiselhalten du bör vara observant på. Din stålleverantör bör känna till detta.
3. Är håltagningen lämpligt utförd med tanke på utseende och finish?
   Viktigt dels för att zinken ska kunna komma åt överallt, kunna ”rinna av” och för att vi ska kunna hänga detaljerna på bästa sätt.
4. Är stålet skuret med värme? (laser, gnist, svets, med mera.)
   Kanten måste i regel blästras eller slipas för att säkra vidhäftning.
5. Vilka krav ställs på slutprodukten?
   Notera att varmförzinkning primärt är ett rostskydd och har ni till exempel speciella krav på finish och passning så ta upp det med oss så diskuterar vi det.

Varmförzinkning är vanligast i så kallade korrosiva miljöer. Det kan betyda allt från skolor till industrier. Zink går även att använda i lindrigare miljöer, till exempel inomhus.

Tekniken varmförzinkning kan användas på allt från lantbruksmaskiner, vindkraftverk, stallinredning, inom fordonsindustrin, kärnkraft, balkonger, byggnader, trappor och fasader, bara för att nämna några. Alltså har vi en väldigt bred kundbas med väldigt olika behov. Det viktiga är att stålet klarar själva processen som innefattar höga och låga temperaturer. 

Vid en varmförzinkning rengör man godset från bland annat fetter, rost, olja och andra föroreningar. Sedan fortgår processen i smält zink som har en temperatur på cirka 450 grader. Det ger ett starkt skydd som säkerhetsställer hållbarheten på godset och skapar ett extra skydd.

Målning, inga problem! Men vi uppmanar dig som kund att kommunicera dina önskemål med oss innan beställning.

1. Zink + Pulverfärg

I aggressiva miljöer kan en pulverlackering av zinken öka korrosionsskyddet avsevärt. I dessa fall måste vidhäftningen mellan zink och färg vara bra. Särskild vikt läggs på rengöring av zinkytan, liksom på pulvervalet och pulverkvaliteten. Porer i färgskiktet och/eller genomsläppning av fukt eller vatten kan leda till korrosion hos zinkytan. Eftersom zinks korrosionsprodukter har cirka 20 större volym än zink kan färgskiktet då sprängas loss och man mister fördelen med duplex.

Vid en pulverbeläggning på zink kan zinken sägas vara primern med ett kraftigt inbyggt korrosionsskydd. Pulverfärgen behöver därför i sig inte innehålla några korrosionsskyddande pigment utan fungerar enbart som en barriär vid exponeringen. Men genom kombinationen (korrosionsskydd/barriär) får en skada i färgskiktet således inte alls den omfattning som den får utan zink under pulverlacken.

Då zink och pulverfärg fungerar tillsammans kan livslängden på korrosionsskyddet ökas med upp till en faktor 2 räknat på det sammanlagda korrosionsskyddet för var och en beroende på miljöns aggressivitet.

2. Zink + Våtfärg 

Zink och färg skyddar varandra ömsesidigt på så sätt att färgen förhindrar zinken att korrodera, och skador i färgskiktet ger ingen underkorrosion som hos stål, utan zinkens korrosionsprodukter ”tätar” igen skadan och färgen sitter kvar. Det gäller även då färgskiktet börjar krackelera genom UV-strålning. En våtlackering på zink ger ett väl utfört skikt utan skador och en livslängd som i en enkel formel kan uttryckas på följande sätt:

(Zinkskiktets livslängd + färgskiktets livslängd) x F = livslängd duplex

F är en faktor som kan sättas från 1,5 till 2,3 beroende på exponeringsmiljö (2,3 för den minst påkända (M2) och 1,5 för den mest påkända miljön (M4)). Ett färgskikt med 8 års livslängd och ett zinkskikt med 20 års dito i miljöklass 3 skulle således få en tänkbar livslängd av = (20 + 8) x 2 = 56 år. Stora skador i färgskiktet eller dålig vidhäftning mellan zink och färg kan minska livslängden ner mot zinkens livslängd.

För att stål ska vara lämpligt för varmförzinkning bör man ställa vissa krav. Dessa ska färdigställas redan vid ritbordet för att garantera att resten av processen blir så smidig som möjligt.

Genom ett korrekt stålval kan man utnyttja varmförzinkningens goda möjligheter, vare sig det gäller en lång underhållsfri livslängd (låg livslängdskostnad), eller god finish.

Eftersom varmförzinkning sker i väldigt hög temperatur (450 grader är lägsta temperatur) så kan det förändra egenskaperna hos vissa stål. Syftet är att det uppstår en kemisk bindning mellan zinken och stålet. Med rätt stål skapas en motståndskraftig och slitstark yta som kan hålla i flera år utan något som helst underhåll.